en söndag, en sista söndag.

Idag är min allra sista söndag som student på Holavedsgymnasiet och jag måste säga att det känns tyngre än vad jag trodde att det skulle göra när jag först ramlade in där som 16-åring i augusti 2010. 

De här tre åren har jag spenderat med SP10B, åtta timmar om dagen fem dagar i veckan och nu helt plötsligt så är det slut. Det är svårt att ta in, det är svårt att jag inte ska få träffa mina allra bästa vänner utan ansträngning och planering efter det här och framför allt är det svårt att ens föreställa sig livet utan de människor som är så stor del av det idag. 

Jag trodde inte att jag skulle säga det, men fler än vad jag trodde har blivit så pass betydelsefulla för mig - oavsett om vi haft sporadisk kontakt eller faktiskt hängt ihop nu i tre års tid, eller om vi helt enkelt börjat umgås det senaste halvåret. Det finns några små guldkorn värda att nämna vid namn, inte minst Joline. En tjej som har kommit att betyda så ofantligt jäkla mycket, som jag kan va mig själv med till 150%, som jag vet var jag har och som jag inte skulle tveka att döda någon för om jag var tvungen. 

Sen har vi Daniel, en kille som många gånger får stå ut med alldeles för mycket än vad han egentligen borde, som har gått att smsa när som helst för att få de bästa svaren ifrån, en kille som jag känner mig så jäkla trygg med att det är lustigt. Å Maria ska vi knappt börja med, världens roligaste människa - är det inte genusdiskussioner så är det dåliga Rape Slothskämt, samtidigt som hon har den goaste attityden mot livet. 

Er älskar jag, även fast jag inte visar det och antagligen aldrig kommer visa på något mer sätt än mitt alldeles egna. Jag älskar er.

Utöver dem så har vi några andra speciella personer, Isak som trillade in för några månader sen i vår umgängeskrets, Sofia som jag trivs jäkligt bra med och har gjort alla de här åren. Ytterligare en Daniel, som jag oroat mig mycket för och legat sömnlös över. Å så en människa som jag insåg häromdagen att jag faktiskt kommer sakna även fast vi inte umgåtts och sällan träffats mer än i skolan, men som jag emellanåt känner igen mig så mycket i även om jag bara delar hennes liv från det jag läser på bloggen - Jonna. Självklart finns det fler i skolan som tankarna går till emellanåt, Simon, Sofia S, lärare som KG, Jeanette och Leif, söta bibliotekarier som hjälpt mig med projektarbetet och den härliga cafépersonalen på Bryggan!